Områdets historia

Namnet Strömmadal kommer från ett av husen nere vid Saltsjön, det vita huset i slänten nedanför busshållplatsen Strömmadal (granne till vänster av det stora vita huset, som tidigare varit pensionat).
På gamla fastighetskartor kan man se att de flesta av husen längs vattnet hade (och har) egna namn. Kroksjön var förr en del av en stor kvarndamm för Strömma Kvarn, vars huvudbyggnader (mjölnarbostaden och en del av kvarnbyggnadsfundamentet) fortfarande står nere vid Strömma kanals östra mynning. Själva vattenhjulet som drev kvarnen finns inte kvar, men väl några kvarnstenar, de ligger nu som trappsteg i trädgården tillhörande grannfastigheten närmast öster om kvarnbyggnaden:

Huvuddiket gick på den tiden förstås tätt intill kvarnbyggnaden, men dikets nedre lopp har senare ändrats till dagens mer östliga läge. Rester av själva fördämningen kan fortfarande ses i huvuddiket, nedströms från Vägföreningens förråd vid Ingentingvägen (som officiellt heter Tallbitsvägen), där det börjar luta lite brantare ned mot Lärkstigen: Resterna av den gamla fördämningen.
Men mjölnaren hade även en damm belägen lite mer nedströms, närmare kvarnen, för det ”dagliga” bruket, så han behövde inte ränna ända upp till ”vår” dammlucka varje gång han skulle mala.

Hela det sanka området mellan Kroksjön och Gränsvägens vändplats och området nedströms längs huvuddiket till Omvägen och mot Sågvägens anslutning mot Strömmadalsvägen låg under vatten när den övre kvarndammen var fylld.

Den nedre dammen låg längs Starvägens bortre del, där man numera har beteshage för hästar. Kvarnverksamhet bedrevs ända från 1500-talet fram till en bit in på 1900-talet. Här kan du se några gamla bilder av kvarnen. De visas med tillstånd från Hembygdsföreningen. De första två är tagna år 1901.

Strömma Gård (mjölnarbostället) med västra delen av den ljusa kvarnbyggnaden längst till höger.

Till vänster ses östra delen av kvarnbyggnaden, kvarnhjulsskyddet (med stående brädpanel) och där bortom den horisontella vattenrännan till kvarnhjulet. Till höger en stor ladugård, numera också riven.

Kvarnhjulet vid Strömma kvarn. Kvarnhjulet var stort, det verkar ha haft en diameter av minst 6 meter!

Vattenföringen i bäcken från kvarndammen är numera liten. Läs mer om vattennivån i Kroksjön här

I slutet av 1940-talet köptes området av en direktör Otto Hellman, som lät exploatera området, byggde vägar och styckade tomter. Först 1961 gjordes en lantmäteriförrättning och Strömmadals Vägförening bildades. Även andra tomtområden, t ex Västeräng är styckade av Otto Hellman, som alltså ägde stora fastigheter i området. För att ta hand om alla de träd som han lät ta ned vid exploateringen uppfördes en såg på gränsen mellan Strömmadals och Västerängs områden, ungefär där Västeräng nu har sin förrådsinhängnad. Den väg som gick förbi sågen fick det passande namnet Sågvägen. Sågvägen var från början endast en stickväg från Strömmadalsvägen. Någon gång på 1950-talet förbands vägen med Lärkstigen.

Under hela 1950-talet präglades området av en glad nybyggaranda där man lätt lärde känna varandra. Det spikades, sågades, borrades och sprängdes i alla hörn av området. De flesta byggde sina stugor mer eller mindre själva. Med tiden har alltfler av husen byggts om eller byggts ut för att börja användas för permanentboende. Idag används ungeför ungefär 50% av fastigheterna för det.

För färskvattenförsörjningen lät exploatören borra/gräva ett 10-tal brunnar inom området. En av dem förvaltas ännu av Vägföreningen. De flesta andra, kanske alla andra brunnar är nu förfallna och ur drift.

Eftersom telefon inte var så enkelt och billigt att installera på 1950-talet så fanns telefonkiosk för de boende dels i NO hörnet av Öhrvägen/Strömmadalsvägen, dels vid bäcken i hörnet Omvägen/Bäckstrandsvägen (som då var en del av Strömmadalsvägen, se nedan). Den kiosken flyttades till hörnet Strömmadalsvägen/Badsjövägen i samband med att vägen över kärret byggdes 1965, se nedan. Kioskerna togs så småningom bort. Den vid Badsjövägen stod kvar åtminstone 1984 då den målades grön i Byalagets regi.

År 1965 anlades den del av Strömmadalsvägen som går över kärret mellan stoppställe 2 och Badsjövägen. Tidigare fick man istället åka på Omvägen och Bäckstrandsvägen, som då anslöt till Strömmadalsvägen vid Badsjövägen. Den delen av Omvägen och hela Bäckstrandsvägen hette då förstås Strömmadalsvägen.

Våren 2000 hölls förrättningsmöte med Lantmäteriet för gemensamhetsanläggningen Strömma ga:1, förvaltad av Strömmadals Vägförening. Den av lagändringar påtvingade förrättningen behandlade primärt lagändringarna, omfattande bl. a. nya regler om andelstal och sekundärt ändring av anläggningens omfattning (vägomläggningen, brunnen, förrådshuset).

Under 2002 ändrades ungefär hälften av vägnamnen i området, föranlett av kommunens strävan att varje vägnamn i kommunen skulle vara unikt. Man försökte då behålla början av namnet på de vägar där ändring skulle ske. Därför ändrades till exempel Badvägen till Badsjövägen och Bäckvägen till Bäckstrandsvägen.

På tal om vägnamn så hade Vägföreningen på 1950-talet ambitionen att förbättra gångstigen längs Kroksjön mellan badplatsen och Sjöskogsvägen. Stigen fick till och med ett namn: Strandvägen. Det blev dock aldrig något av det projektet.

Som man kan se av några av bilderna i bildgalleriet så gjordes badstranden iordning i början av 1960-talet. Dock gjordes redan på 1930-talet rensning av strandområdet så att det lättare skulle kunna utnyttjas för bad.

Mer om Strömma och dess historia hittar du i Hembygdsföreningens tidskrift. Just kvarnverksamheten behandlas i nummer 2005/78.